Igår blev det lite för sent och kanske ett vinglas för mycket. I natt sov jag för länge och inte jättebra eftersom jag var väldigt törstig och vaknade för att dricka flera gånger (därav att jag misstänker att det blev ett vinglas för mycket). På förmiddagen var jag därför trött och hade inte ätit på jättelänge, och hade dessutom inte så himla mycket tid på mig innan jag skulle iväg. Dock var vädret helt fantastiskt och suget att hinna få lite sol på mig totalt. 

Så vad gör jag? Far ut och joggar förstås. Åt jag frukost innan? Så klart inte. Gick det bra? Knappast. 

Tidsmässigt blev det ändå helt okej, 5 km på 32 minuter och nästan 9 km/h i genomsnittshastighet (ej inräknat gång i början och slutet). Men oj vad jag inte orkade jogga några sträckor i taget.. det var nästan som när jag började för första gången i höstas då jag knappt orkade fyra lyktstolpar i taget. En liten liten bit och sen magkramper och tunga ben och gå en bit, hela vägen runt. 

Är jag stolt över att jag tog mig ut trots allt? Självklart, jag är löjligt stolt över mig själv. :)