Jag satte ju upp som mål att jag skulle ha ett väldigt begränsat köpstopp som framför allt skulle fokusera på saker som jag tenderar att köpa bara för att köpa något, dvs böcker, tidningar och kläder. Första månaden godkänner jag trots att jag faktiskt föll för frestelsen en gång och köpte en tidning, men omständigheterna var lite speciella och en gång räknar jag som ingen gång. 

Min ursprungliga plan var att jag sedan skulle köra tre månader till för att sedan få köpa en kamera.. Men jag har faktiskt börjat omvärdera min plan en hel del. 

Den primära orsaken är att mitt shoppa för shoppandes skull behov är mycket mindre än vad jag trodde att det skulle vara. Visst har jag tokhandlat saker till lägenheten, men jag har faktiskt inte varit så sugen på de "förbjudna" sakerna som jag trodde att jag skulle vara. Den sekundära orsaken är att det finns en hel del som jag faktiskt har ett genuint behov av (dvs som uppfyller andra viktiga behov i mitt liv) som det bara känns fånigt att avstå i flera månader till bara för en princip. Det är som sagt mitt destruktiva köpbehov som jag vill komma åt, inte det konstruktiva. Sist men faktiskt inte minst så känner jag inget större behov av min belöning längre. Mitt fotointresse är för närvarande helt borta och det finns många andra saker jag hellre lägger de pengarna på. 

Jag kommer att fundera några varv till på det här, men just nu känns det som att mitt köpstopp är avblåst. Det känns också som att mitt fokus har förändrats något, från spara för sparandet skull till att spara för att uppleva. Men mer om det i ett annat inlägg.