Vilken härlig nystart på mitt träningsliv! 

Dels har jag jobbat väldigt lite den här veckan, dels har det varit underbart väder, delvis och framför allt så börjar jag verkligen känna hur mycket tid jag helt plötsligt har när jag bara har mig själv att ta hand om. Och hur mycket energi jag får av att sova i ett tyst sovrum, leva i en städad lägenhet och med mycket mindre oro än jag haft de senaste massa åren. 

Totalt har det blivit 6 träningspass den här veckan: Core, indoor walking, bodypump, combat och två jogga/gå pass. 

Dessutom har jag varit ute och promenerat i ungefär 3,5 h (vissa promenader i skogen vilket gör det svårt att uppskatta sträcka), och tagit trapporna på jobbet två dagar. 

Det känns jättebra! Det känns som att jag använder min kropp, lugnar min själ och utnyttjar tiden till något konstruktivt. Det är helt underbart att inte bara ligga och ruttna framför tv:en varenda dag. Det känns underbart att jag lyckas med att bara powernappa en liten liten stund och sen ta mig iväg, istället för att sova i flera timmar och sedan inte kunna sova på natten. Jag har smygont i kroppen jämt och det är underbart. 

Tyvärr kommer det i princip inte att bli någon träning alls nästa vecka.. iofs av nödvändiga och trevliga anledningar, men ändå. Nu när jag äntligen har kommit igång ordentligt.. :( 

Imorgon blir det två pass (totalt en timme) i alla fall. (+städning och låna saker och jobba) Men sen.. På tisdag måste jag göra hur mycket praktiska saker som helst. En massa butiker som ska besökas / saker som ska köpas. Hjälp med borrning och dyl. på kvällen som ska utfordras och stortvätt på det. Kanske kanske att jag hinner springa, men jag tvivlar på det. På onsdag måste jag träffa en kompis på förmiddagen. Torsdag jobbar jag, ska städa och fixa och sen får jag besök på kvällen som stannar tills på måndag morgon, så då tar jag mig inte iväg någonting mer den veckan. 

Oh well. Det är som det är. Men visst är det surt när man äntligen känner att man är tillbaka på banan. 

Igår blev det lite för sent och kanske ett vinglas för mycket. I natt sov jag för länge och inte jättebra eftersom jag var väldigt törstig och vaknade för att dricka flera gånger (därav att jag misstänker att det blev ett vinglas för mycket). På förmiddagen var jag därför trött och hade inte ätit på jättelänge, och hade dessutom inte så himla mycket tid på mig innan jag skulle iväg. Dock var vädret helt fantastiskt och suget att hinna få lite sol på mig totalt. 

Så vad gör jag? Far ut och joggar förstås. Åt jag frukost innan? Så klart inte. Gick det bra? Knappast. 

Tidsmässigt blev det ändå helt okej, 5 km på 32 minuter och nästan 9 km/h i genomsnittshastighet (ej inräknat gång i början och slutet). Men oj vad jag inte orkade jogga några sträckor i taget.. det var nästan som när jag började för första gången i höstas då jag knappt orkade fyra lyktstolpar i taget. En liten liten bit och sen magkramper och tunga ben och gå en bit, hela vägen runt. 

Är jag stolt över att jag tog mig ut trots allt? Självklart, jag är löjligt stolt över mig själv. :) 

Jag gillade verkligen inte förra releasen och de få pass jag tog mig iväg på var mest bara en plåga. Vilket så klart var en bidragande orsak till varför jag inte har tagit mig iväg speciellt många gånger de senaste månaderna. 

Men nya programmet gillar jag verkligen. Timmen gick fort och nu sitter jag och darrar i hela kroppen på det där underbara sättet som man bara gör efter ett riktigt tungt styrketräningspass. Så nu kanske jag kan börja ta mig iväg en gång i veckan som jag har planerat så länge. :D

Äntligen äntligen tog jag mig iväg till gymmet igen. Jag var såå trött när jag kom hem och ja, jag var tvungen att sova en liten stund, och ja det tog emot något så otroligt att ta sig iväg. Men tack vare att jag visste att jag hade en kompis som väntade på mig och tack vare att jag velade tills det var för sent att avboka så tog jag mig till slut iväg. 

30 min iw och 30 min core senare så mår jag jättebra och är mycket mer i balans än vad jag varit på länge. Jag misstänker att jag dessutom kommer att kunna sova inatt. 

Jag måste helt enkelt försöka att ta mig iväg regelbundet så att jag inte glömmer hur skönt det är efteråt.. och det man plågar sig igenom regelbundet är ju faktiskt lättare att göra än det som man gör sällan.. 

I helgen klagade jag på att jag kände mig så orkeslös i kroppen, men efter några dagars vila och väldigt mycket sömn så verkar i alla fall det vara på väg åt rätt håll. Idag tog jag mig till och med ut och joggade en kort runda för första gången på en månad. Inte för att jag inte har försökt tidigare, men nu lyckades jag till och med. 

Jag gick ut på premissen att jag skulle ta det väldigt lugnt och jogga väldigt kort. Tidigare har jag alltid haft min 6 km runda och det enda som varierat är hur mycket och länge jag har varit tvungen att gå. Den rundan går dock fortfarande inte att springa och dessutom hade jag mycket motvilligt fyrbent sällskap, så jag nöjde mig med 3 km. 

Och det var faktiskt både riktigt skönt och gick bättre än vad jag trodde. Jag tog mig runt på 21 minuter, gick ett par gånger eftersom sällskapet krävde det (okej, en gång för att jag krävde det :p) och efteråt kändes det bara bra. Körde lite styrka när jag kom hem och eftersom allt kändes bra så tog jag även trapporna på jobbet. 

Eftersom jag varierar min träning så mycket och eftersom det lite för ofta blir lite för långa uppehåll så kommer jag egentligen ingen vart. Varken styrka eller kondition blir egentligen bättre. Men samtidigt så spelar det ingen roll.. så länge jag rör på mig några gånger i veckan och mår bra av det så tänker jag att allt är bättre än att inte träna alls. Sen skulle det förvisso vara jättekul att någon gång kunna springa ett lopp eller två, men gör jag inte det så är det okej. 

Jag försöker verkligen komma igång ordentligt med träningen igen, men fy vad jag är orkeslös i kroppen. Inte bara svag och klen som man kan känna sig när det blivit dåligt med träning ett tag, utan rent kraftlös.. Så fort jag tar i lite extra så skriker bara kroppen åt mig att den verkligen inte vill. Den vill bara sova. 

Visst kan jag förstå den.. det har varit rejält jobbigt för både kropp och psyke i flera veckor nu. Men samtidigt så är det ju träningen som ger energi också. Den här veckan har jag i alla fall fått mina pass gjorda i antal, men framför allt satsat på yoga och annan mer stillsam träning. Två gånger har jag dragit på mig joggingkläderna och försökt springa, men det har bara inte gått med den halka som är nu.. det går bra att gå och att cykla, men springa vanliga obroddade skor, det går bara inte. Ett pass iw har fått stå för all konditionsträning som det blivit. Å andra sidan är det en dag kvar av veckan, det kan ju hända att jag orkar ta mig iväg imorgon. Kanske.. :p 

Målet för veckan gick bra hela måndagen. Sen flög det ut genom fönstret och försvann. Istället för att inte dricka något socker och ingen energidryck så har konsumtionen istället slagit nya rekord. :( 

Ungfär 20% av detta kan jag skylla på yttre omständigheter (djävla EM möbler). 60% beror dock på gammal hederlig dålig karaktär. Jag har väldigt svårt för att inte ta den lätta vägen (annars hade jag inte behövt sätta upp en massa mål hit och dit). De sista 20% beror på arbetsmoral. Jag presterar inte på topp när jag inte fått sova ens i närheten av så mycket jag behöver, och hjälper cola och energidryck mig att prestera bättre så kör jag på det. 

Träningen har på samma sätt falerat miseralbelt. Nästan inga promenader, inte ens en mil sammanlagt, och bara ett riktigt träningstillfälle. Förhoppningsvis blir det bättre när jag flyttat. 

Det enda mål som fungerat som det ska är mitt begränsade köpstopp. Kläder, smink och sådant har jag inte haft några problem alls att låta bli. Tidningar och böcker däremot.. oj oj så hårt vanan sitter i. Varje gång jag är på affären så ser jag tidningar jag vill köpa och hör argumenten för det eka i huvudet. Klart jag ska ha en tidning och mysa ner i soffan på kvällen. Klart jag ska ha den där nya boken av en av mina favoritförfattare, en chicklit roman på svenska är precis vad jag behöver nu när livet är tufft. Klart jag ska.. Men jag har inte gjort det än. 

Det som inte är ett mål men som också fungerar jättebra är flyttandet. Som det känns nu så är jag helt i fas med min plan och om jag kör, högt räknat, 4-5 bilvändor till under veckan (dvs i snitt en om dagen) så ska alla prylar vara flyttade och bara möblerna är kvar. Sen kommer jag att ha väldigt, väldigt mycket att göra efter att jag har flyttat in. Framför allt eftersom jag har tänkt tvätta igenom väldigt mycket tyger och kläder, samt torka av alla böcker. Men det är bra att jag har något att göra när jag blir ensam. 

Det roliga blir ju att köpa saker.. Jag måste köpa gardinstänger, gardiner, en massa till köket, tavlor.. för att inte tala om elektronik. Jag må ha köpt i princip alla möbler, men elektronik har jag inte alls brytt mig om alls. Men nu måste jag börja göra det. Framför allt musik. Jag måste köpa någon form av trevligt musiksystem..  Kul ska det bli!

Veckans mål, någon form av träning varje dag, har gått jättebra med en liten lätt modifiering. Tanken med målet är som vanligt att jag ska göra något som är lite obekvämt (men bra) för mig för att i längden både utmana min karaktär och förhoppningsvis skapa nya bättre vanor. För så är det ju, att första gången man gör något som man egentligen inte vill / känner för så är det jättejobbigt, men har du gjort det 1000 gånger så tar det inte emot lika mycket. Tanken var dock aldrig att jag skulle träna stenhårt 7 dagar på raken.. i min blyertsplanering så ingick t.ex redan från början att t.ex ta trapporna istället för hissen (alltså sex trappor med sammanlagt 126 trappsteg, jag är inte hur lat som helst. :p)

Summeringen blir: 

3 rejäla träningspass. Jogg + styrka hemma, styrketräning och combat. Övriga fyra dagarna gjorde jag lite styrka hemma, satt i båten så länge jag orkade, tog trapporna på jobbet och stretchade igenom hela kroppen. Stretchen var det som blev modifieringen.. Jag for faktiskt ut och skulle jogga, men missbedömde både exakt hur mycket det hade snöat samt hur hårt det blåste, så jag fick vända hem igen efter bara en stund. Det gick helt enkelt inte att ta sig fram. Eftersom jag dessutom hade träningsvärk i hela kroppen och eftersom jag hatar att stretcha så var det så det så det fick bli. Min kropp tackade mig innerligt när det väl var över. 

Målet för nästa vecka är mitt tidigare mål som jag inte klarade av, att äta frukost varje dag. Jag avskyr att äta frukost, har aldrig gjort det sedan jag blev gammal nog att komma undan med att låsas och lämna disk framme, men jag vet också att jag antagligen kommer att må bättre om jag gör det. 

Tidigare veckor: 

Vecka 2: Läs en bok = läste 2,5

Vecka 3: Ät frukost varje dag = massiv fail.

Vecka 4: Inga spel på mobilen = lyckades, och minskade ner mobiltiden rejält (om än inte permanent)

Vecka 5: Någon form av träning varje dag = Gick jättebra, dock väldigt smärtsamt.