Tänk så mycket jag tränar nu jämfört med tidigare. Och tänk att jag ändå tycker att jag inte tränar något alls och kroppen många dagar bara skriker efter mer. Så konstigt det är att mitt i livet bara bli någon helt annan.. 

Hade någon sagt till mig för två år sedan att jag skulle längta efter att få fara ut och jogga, längta till gymmet. Att mina drömmar skulle handla om träningsresor och halvmarathon.. Jag hade bara garvat dem rakt i ansiktet. Jag som alltid varit smal, som har kunnat äta vad jag vill utan att lägga på mig ett gram, som rör på mig hela tiden i vardagen och därför inte behöver mortionera.. Skulle jag bli sådan? 

Iofs, om någon för två år sedan hade sagt till mig att jag idag skulle sitta ensam i en lägenhet med bara en katt som sällskap så hade jag inte heller trott dem.. livet blir verkligen inte alltid som man har tänkt, på gott och på ont. 

Så vad ska jag säga.. det här känns som en "dålig" vecka.. Vilket bara är sjuk och jag försöker verkligen resonera med mig själv och få mig att inse att det verkligen inte är det. Jag har heller inte riktigt koll på mina prioriteringar just nu (skriver mer om det imorgon) och därför blir det lätt fel. 

Hur som haver:

Ett enda pass Core på gymmet. Planen var egentligen combat idag, men pga tidsomställning och mardrömmar så orkade jag bara inte. 

Jogg 3 gånger - löjligt bra. 

Trapporna fyra gånger - skitbra, varje arbetsdag. 

Promenader 1,3 mil. 

Jag har gjort någonting varje dag som är värt att skriva upp som "träning" i kalendern, och bara det är ju faktiskt exakt hur bra som helst. 

Idag hände dessutom en sak som gjorde mig så himla glad. Jag var på väg mot hissarna / trapporna på jobbet och ser en tjej stå och vänta på hissen precis när den kom, och jag ser i hennes ögon att hon förväntar sig att jag ska åka med. Istället vek jag av och tog trapporna. Fyra våningar längre upp så passerar hon igenom trapphuset precis när jag kommer gående (flåsande) och utbrister i ett spontant "bra jobbat!". Så glad jag blev! Så mycket lättare det kändes att ta de sista två trapporna upp! Gud vad jag älskar sådana där spontana komplimanger, och vad bättre vi alla borde bli på att ge dem. :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det blev lite väl sent och lite för mycket vin inatt igen, vilket gjorde att jag fick sova för lite för 4 natten på raken och rent allmänt inte har varit i form idag.    Så den planerade joggingturen sköts upp och sköts upp lite till ända tills j...

Jag tränade även igår, mest för sällskapets skull. Min kropp ville egentligen bara vila och ta det lugnt och inte ansträngas något mer. Så idag har jag tagit det lugnt och ätit pizza. :p    Jag bestämde mig redan igår för att jag skulle äta pizza...

Ibland tar jag ett steg bakåt, betraktar mig själv utifrån och förundras över allt som bara händer utan att jag egentligen har någon kontroll över det.    Träningen är ju självklart det mest uppenbara. Jag vet inte hur många gånger jag har sagt d...

Helvete vad jag har tränat den här veckan! Alltså.. det är inte riktigt måtta på det. Jag har fått gjort alla pass förutom yoga som jag vill göra på en vecka.. Och nej, det är inte realistiskt att kunna hålla på så här varje vecka. Men det är lite ku...

Tidigare idag fick jag ett meddelande om att räntan på mitt sparkonto sänks ytterligare till 0,60%. Det är verkligen ingenting och det gör mig en smula irriterad.    Så jag bestämde mig för att lämna en jämn och bra summa där och överföra resten ...