Ja, jag har då fått som jag har velat. Hur mycket jobb som helst, så mycket annat att göra att det känns helt övermäktigt och ingen tid att tänka. 

Alltså.. Inte så att jag håller igång från tidig morgon till sen kväll förstås, hade det varit så så hade jag antagligen faktiskt fått en massa saker gjorda och inte känt mig så stressad. Istället sover jag för lite, tar mig knappt igenom arbetsdagarna på en acceptabel nivå, far hem och däckar på soffan och ligger sedan som ett halvkomatöst kolli kvar i soffan resten av kvällen tills jag går och lägger mig minst en timme senare än jag borde. 

Problemet är att när jag väl jobbat, sovit en stund och ätit så är det för sent för att göra allt det där jag borde göra, och eftersom jag har sovit en stund så är jag tillräckligt pigg för att inte vilja gå och lägga mig på kvällen. 

Men nu är det faktiskt bara två dagar kvar på den här sjudagarsveckan och sen är jag ledig i helgen. Jag har faktiskt en massa sådana där roliga "lediga" saker planerade i helgen och dessutom en del träning inplanerat. Men självklart ska / måste jag göra en del flyttrelaterade saker också. Mest akut är:

¤ Städa den nya lägenheten - pga en massa renovering så är den inte direkt ren och snygg. 

¤ Fara med det som ska slängas till återvinningen.. 

¤ .. så att jag har någonstans att ställa kartongerna jag då kan packa ihop. 

¤ Köpa en soffa eftersom det är absolut nödvändigt att ha och kan vara väntetid på. 

Detta måste, måste vara gjort inom en vecka. Annars finns det inte en chans i helvete att jag kommer att vara klar i tid. Och jag har flyttat måånga gånger i mitt liv, jag vet mycket väl att allt tar mycket längre tid än vad man tror att det gör.