Jag blev bara sämre och sämre under kvällen igår tills jag mest bara låg och sov. Ganska skönt trots misären.. läsa lite, sova lite, läsa lite, sova lite, se på lite tv. Sambon väckte mig kvart över tolv när han skulle gå och lägga sig, så då flyttade jag över till sovrummet, tog en insomningstablett och sov i 12 timmar till. 

En kort stund när jag vaknade så trodde jag att jag var ganska pigg, och funderade till och med på en lugn skogspromenad. Men nej, jag ska nog stanna i soffan idag också. :( 

Det var de vackra och mäktiga planerna på att träna nästan varje dag den här veckan. Natten mot söndag började jag ha lite ont i halsen, natten efter hade jag ondare och igår kväll så började snorandet. Nu ligger jag och nyser och snyter mig om vartannat och mina bihålor känns som att de ska sprängas. 

Men det är inte att göra mycket åt, bara att hålla sig i soffan och hoppas att det går över fort. :(

Min hund är lite som hon blev och är det något jag verkligen har lärt mig med henne är att om generna är kassa så är det bara så mycket som man kan påverka senare. Men efter några månaders jobb så har hon och en kompis valp äntligen kunnat börja uppskatta varandra och ha roligt ihop, och vad passar bättre efter en jobbhelg än en dag i skogen?

Jag sov 5 timmar efter jobbet och var faktiskt rätt okej när jag vaknade.. Lätt sinnesförvirrad (det är jag fortfarande), men okej. Vaknade till i inte ens en timme och drog sedan ut till skogen för spår och bus. E fick ett ca 700 meters spår med 6 apporter. Första halvan av spåret så gick hon som tåget - jag tror aldrig att hon har spårat så bra som hon gjorde idag. Efter en övergång över en väg så tappade hon tyvärr bort sig totalt och började fjanta runt så där som hon gör ibland. Som att hon glömmer helt vad vi håller på med och tror att hon bara är på en vanlig skogspromenad. 

Jag blir lite irriterad på det. Målet för mig är att jag ska kunna lämna över allt i hennes kompetenta tassar och gå spår där jag inte vet hur de ligger (som det skulle vara på ett eftersök, efterlysning eller tävling), men vi är inte riktigt där ännu. Jag har provat ett tag att gå längst bak i linan och försöka lita på henne, men helt bra är det inte ännu. Jag kanske får ta några spår där jag snitslar extremt tätt och inte låter henne gå vidare såtillvida det inte syns att hon är stensäker på vad hon håller på med och se om det hjälper? 

Hundarna hade jätteroligt ihop i alla fall. :) Det har som sagt tagit tid, och de är inte ovillkorliga bästisar ännu, men det blir bättre och bättre mellan dem för varje gång de träffas. 

Jag glömde bort (!) att köpa snus på vägen till jobbet igår. När jag stod i hallen så hade jag bestämt mig för att köpa en sista dosa trots allt. Tredje natten, jag kunde inte sova igår heller, förkylning på gång, ickesnusande kollegor etc.. Min grundplan på att sluta efter jobbet kändes som en bra plan. 

Men 7 minuter senare när jag stod på affären så hade jag inte en tanke på något snus. Inte fören jag kom fram till jobbet och skulle lägga in en tillsammans med första kaffekoppen så kom jag på det, och då var det ju verkligen försent. 

Och ännu cooolare - det har gått alldeles utmärkt. Ett tuggummi någonstans i munnen och stundvis en bit servett under läppen. Lite rastlösare och nipprigare än vanligt kanske. Men jag kan inte annat säga än att det har gått skitbra. 

Just nu är jag nästan lite euforisk. Jag kan inte minnas när jag senast var utan nikotin så här länge. :)

Jag får nog tillbaka det när jag vaknar om alldels för få timmar, men just nu mår jag verkligen hur bra som helst. :D

Imorgon är det 14:e dagen med Champix och dags att sluta snusa helt och hållet. Det känns.. sådär måste jag säga.. 

Inatt var en ovanligt dryg jobbnatt och jag snusade i princip konstant. Idag har jag också snusat mest hela tiden och det känns som att varenda fiber i min kropp vill försäkra mig om att det här är så det ska vara, inte ska jag sluta inte. 

Jag har en snus kvar av dosan jag köpte igår eftermiddag och ärligt talat känns det rätt löjligt att köpa en ny bara för den här natten.. Men det kommer förstås inte att bli roligt utan.. 

Gah. Det känns som att de närmaste dagarna kommer att bli minst sagt jobbiga.. 

Jag har iofs alltid haft sömnproblem, men när jag väl har somnat så sover jag tills jag blir väckt eller har sovit i 12-14 timmar. Men den senaste tiden så har jag alltid vaknat och varit pigg efter fyra timmar när jag har jobbat första natten. Jag vet inte varför det blir så? Kanske att jag sover för länge dagen innan, men även om jag är pigg just när jag vaknar så tar det ju inte lång tid innan jag är helt knäckt och förstörd.. *suck*

Imorgon ska jag ta en halv tablett så att jag definitivt får sova tills klockan ringer. Annars blir ju hela helgen förstörd. Det är illa nog med idag.. sova fyra timmar, vaken fyra, sova tre - fara till jobbet. Skittrött hela tiden eftersom sömnen blir uppdelad. Nä, det är inte kul alls. 

Idag har jag i alla fall stoppat in karl och hund i bilen och varit ute i skogen ett par timmar istället för att bara sitta i soffan och dumglo framåt. Även om jag snubblat framåt som värsta zombien och inte varit världens bästa bilförare så har jag i alla fall fått andas lite frisk luft och tankat lite D-vitamin i finvädret. 

Helt utan att jag egentligen tänkt så mycket på det så har jag i princip slutat snusa. Jag tänker mindre och mindre på snus, det känns mindre och mindre konstigt att inte ha något under läppen. När jag väl tar en snus så är den mest bara äcklig och jag slänger ut den efter några minuter.. 

Man ska ju sluta helt efter 8 - 14 dagar, och med tanke på nattjobbet i helgen så bestämde jag mig för dag 14. Så jag får ju.. men idag har det inneburit 2 snusar a max 20 minuter totalt. I och för sig har jag knappt varit vaken idag, men ändå. Jag är inte direkt sugen nu heller. 

På biverkningsfronten är det nästan löjligt lugnt. Jag var illamående i två dagar efter att jag gått upp till maxdos, sen gick det över. Livliga drömmar, men inga mardrömmar utan bara trevliga sådana. Känns inte som att jag har någon depression på gång som tur är. 

Me like. Det här känns lovande. :)

Det är bara fredag, men eftersom jag jobbar natt i helgen så blir det inget mer tränande gjort. Dessutom har jag, till skillnad mot för förra veckan, faktiskt klarat mitt mål. 

I måndags var jag arg och for på bodypump. Sen hade jag träningvärk i framsida lår tills idag. Torsdag bodycombat. Jag är inte överförtjust i nya programmet.. lite för hetsigt och för varierat för min smak tyvärr. Och idag försökte jag jogga. 

Jag var stel, trött, hade sovit på tok för länge och hade dessutom två hundar med mig som skulle pinka hela tiden och trassla med kopplena. Det kändes bedrövligt och eländigt på alla sätt och vis. Men huvudsaken är att det blir av regelbundet.. det kan inte kännas bra varje gång.