Min hund är lite som hon blev och är det något jag verkligen har lärt mig med henne är att om generna är kassa så är det bara så mycket som man kan påverka senare. Men efter några månaders jobb så har hon och en kompis valp äntligen kunnat börja uppskatta varandra och ha roligt ihop, och vad passar bättre efter en jobbhelg än en dag i skogen?

Jag sov 5 timmar efter jobbet och var faktiskt rätt okej när jag vaknade.. Lätt sinnesförvirrad (det är jag fortfarande), men okej. Vaknade till i inte ens en timme och drog sedan ut till skogen för spår och bus. E fick ett ca 700 meters spår med 6 apporter. Första halvan av spåret så gick hon som tåget - jag tror aldrig att hon har spårat så bra som hon gjorde idag. Efter en övergång över en väg så tappade hon tyvärr bort sig totalt och började fjanta runt så där som hon gör ibland. Som att hon glömmer helt vad vi håller på med och tror att hon bara är på en vanlig skogspromenad. 

Jag blir lite irriterad på det. Målet för mig är att jag ska kunna lämna över allt i hennes kompetenta tassar och gå spår där jag inte vet hur de ligger (som det skulle vara på ett eftersök, efterlysning eller tävling), men vi är inte riktigt där ännu. Jag har provat ett tag att gå längst bak i linan och försöka lita på henne, men helt bra är det inte ännu. Jag kanske får ta några spår där jag snitslar extremt tätt och inte låter henne gå vidare såtillvida det inte syns att hon är stensäker på vad hon håller på med och se om det hjälper? 

Hundarna hade jätteroligt ihop i alla fall. :) Det har som sagt tagit tid, och de är inte ovillkorliga bästisar ännu, men det blir bättre och bättre mellan dem för varje gång de träffas. 

Jag glömde bort (!) att köpa snus på vägen till jobbet igår. När jag stod i hallen så hade jag bestämt mig för att köpa en sista dosa trots allt. Tredje natten, jag kunde inte sova igår heller, förkylning på gång, ickesnusande kollegor etc.. Min grundplan på att sluta efter jobbet kändes som en bra plan. 

Men 7 minuter senare när jag stod på affären så hade jag inte en tanke på något snus. Inte fören jag kom fram till jobbet och skulle lägga in en tillsammans med första kaffekoppen så kom jag på det, och då var det ju verkligen försent. 

Och ännu cooolare - det har gått alldeles utmärkt. Ett tuggummi någonstans i munnen och stundvis en bit servett under läppen. Lite rastlösare och nipprigare än vanligt kanske. Men jag kan inte annat säga än att det har gått skitbra. 

Just nu är jag nästan lite euforisk. Jag kan inte minnas när jag senast var utan nikotin så här länge. :)

Jag får nog tillbaka det när jag vaknar om alldels för få timmar, men just nu mår jag verkligen hur bra som helst. :D